Pre-spring

Så nu har jag fått prova mina första pre-spring favoriter:

577 ka-ching pocket dress dark rose

635 euphorbia tunic turguoise

580 ka-ching plain dress vintage berry

580 ka-ching plain dress dark rose (www.countrydreams.se)

242 timeless... white (www.countrydreams.se)

248 timeless... red (www.countrydreams.se)

Båda ka-ching plaggen var en katastrof på mig och jag såg mest ut som en julkorv. Jag tycker man ser skillnaden mellan OMs produktbild på plain dress och countrydreams provbild. På OMs bild ser det ut som om det är lite vidd på klänningen under bysten men i själva verket så ser den mer kroppsnära ut som på countrydreams provbild. En stor besvikelse med andra ord, men i en storlek 6 eller 7 och en mörk färg så hade det säkert sett lika bra ut som jag föreställt mig.

Euphorbia tunic var däremot väldigt trevlig. Vet inte riktigt om jag verkligen passar i färgen, vinterblek som jag är just nu men kanske till sommaren. Den är mjuk och skön och tillräckligt stor. Dock väldigt urringad så det krävs ett lämpligt linne under för att jag ska känna mig klädd.

Timeless-klänningen är stor som ett hus och det är ju alltid trevligt. Får lite en känsla av nattskjorta men det kan jag stå ut med. Det blev en röd bara för att det snart är jul men egentligen tycker jag att den är snyggast i grått. Då kommer den lilla röda rosetten fram bättre än i den röda varianten där den liksom drunknar i allt rött.

Timeless-linnet är jättesöt precis som jag sett på olika bloggerskor. Jag tyckte dock att det såg ut som små hus nertill när jag såg den första gången men i verkligheten såg jag inga hus. Lite trång över bysten men det kan jag förhoppningsvis leva med.

Julmarknad

Igår var jag på Forslunda gymnasiets julmarknad. Redan när jag kom kl 11 när det öppnade så var det långa bilköer så jag kan bara gissa att det var ett välbesökt arrangemang trots att det var -13 grader kallt ute. Jag fick tag i vårt mjuka favorittunnbröd från Laxbäcken. De bakar tunnbröd både laktosfritt och sockerfritt till vår stora glädje. Det blev även citronhonung till mamma, två julgrupper som var sådär lagom juliga för min smak och en julbock av granris.

När jag packat in sakerna i bilen så återvände jag med pirr i magen till dagens höjdpunkt - alla djuren. Hos grisarna fanns sådana där helt gudomliga riktigt små skära nassar som man bara vill stoppa in under jackan och ta med sig hem.

Sedan följde fårhuset och sen korna. Det är så roligt att de har kor av flera raser i sin ladugård. Själv är jag mest förtjust i jersey och skb ("fjällkor") och deras kalvar är ju bara för söta.

Sist blev det djurhuset där det bor chincillor, råttor, ekorrar, sköldpaddor, marsvin osv. Där blev jag jättekär i en morhuvud papegoja. När jag stod och tittade på den så klättrade den ner till en gren så nära mig som möjligt och satt och studerade mig intresserat tillbaka. Jag hade väldigt gärna velat veta vad den tänkte när vi stod där på var sida om gallret och studerade varandra en lång stund. Det var helt klart dagens höjdpunkt!

Djur är underbara! Och det är helt underbart de två gånger per år då de har öppet hus hos djuren på naturbruksgymnasiet. Då känner jag mig hemma och lyckligast i hela världen. Tänk den som ändå fick bo på en riktig bondgård med en alldeles egen bonde och massor med olika djur...

Längesen sist...

Det var ett bra tag sedan jag publicerade något inlägg här av flera olika orsaker. För det första så har jag bytt dator och därmed tappat mitt bildredigeringsprogram. Det är ju bara att köpa ett nytt men det bär mig lite emot så jag tänker alltid att jag kan ju alltid starta den gamla datorn imorgon och fixa det där. Men sen blir det inte av. Mänsklig lathet helt enkelt. Sedan så har jag gått upp så mycket i vikt att det inte är ett dugg kul att se sig själv på bild. Min kära mor kallar det för matmissbruk. Jag tycker det låter lite väl drastiskt men hon har nog egentligen rätt. Mat är en källa till njutning och just för stunden så mår man bättre när man äter något gott, men i längden så är det inte så hälsosamt. Så här före jul känns det lite tröstlöst att börja, men det får väl bli ett nyårslöfte att försöka ta tag i det här med maten och vikten.

Angående det här med Odd Molly världen så är jag lite tvekam till att webshopparna börjat med förhandsbokningar. Katinka och de andra bloggarna brukar vara rätt snabba med att proav kläder när det kommer nya kollektioner och det är guld värt att få lite fingervisning om storlekar och passform som inte framkommer på OMs produktbilder innan man handlar. För om något blir populärt så försvinner det ju rätt snabbt. Nu blir det en ännu större chansning om man måste förboka sina favoriter innan de ens kommer ut på marknaden. Jag har iallafall gjort en förhandsbokning och det är ka-chin dress i rosa (chalk på bilden ovan).

Tilda o Thea

Katterna har varit en stor del av mitt liv de senaste åren, men när Dennis insjuknade och dog så rann allt bara av mig. Det är inget större nöje längre att rensa kattlådor och dammsuga flera gånger om dagen. All glädje bara försvann över en natt. Jag har funderat av och till på att försöka omplacera några av mina katter, men det är så svårt att bestämma vem av dem och till vem. Jag frågar min familj vem av katterna vi skulle kunna omplacera och efter en stunds diskussion slutar det alltid på samma sätt - vi vill inte vara utan någon av dem. Det kanske är bättre att lägga ut en annons på blocket och låta eventuell lämplig familj välja den katt de vill ha. Det bästa hade varit om man hade haft en riktigt stor umgängeskrets eller släkt där man kunnat placera ut katterna ett par månader. Men tyvärr så finns det inga sådana alternativ i dagsläget.

# 515 Carded flanell blouse

Jag var och provade lite vinterkläder på D&D i veckan och föll för en kortärmad mörkblå flanellblus. Men nu när jag ser den på bild så blir jag lite osäker igen. Tänk att kläderna ser så annorlunda ut på bild jämfört med i spegeln. Jag gillar flanellkläderna från tidigare kollektioner och hade hoppats att de skulle ha flanellklänningen hemma, men den fanns inte. Jag skulle gärna vilja prova den för den ser lite snäv ut över midjan, annars är den mörkrödrutiga varianten ursnygg. Här nedan kommer först den blårutiga blusen och sedan min favoritklänning för i höst och sedan blusen jag skrev om tidigare och sist min damsel t88 i ljusblått (fast den är egentligen mer mintgrön). Provar här med dolce skirt i svart till.

#515 Carded flanell blouse -dark blue

#453 Check 3/4 dress (dagens molly som vanligt)

#450 Cheque l/s blouse

#444 Damsel T88 -lite blue

FIP

Nu har resultaten från Dennis obduktion kommit. Han hade torr FIP och alla inre organ som testats var drabbade. Torr FIP är tydligen den form som oftast pågått under en lång tid så det är ju omöjligt att veta exakt hur länge han har varit sjuk. Redan första gången vi återsåg hans syskon på utställningen i Örebro så reagerade jag över att han inte vuxit lika mycket som dom.

Det är tragiskt att jag förlorat Dennis, men nu innebär det här väl slutet på mitt katteri också. Uppgifterna om hur länge man ska sätta sig i karantän (inga nya katter, utställningar eller parningar) går isär. När jag frågade veterinären så sa hon spontant 2-3 månader, men bad att få återkomma när hon rådfrågat sina kollegor. "Det här är inget besked som man vill ge till en kattägare med flera katter" sa veterinären.

Jag har redan skurat kattlådor, matplats och utsatta golvpartier med klorin och vanligt skurmedel ett otal gånger. Det som återstår är väl att kontrollera titervärden på mina övriga katter och helt enkelt minska antalet katter om det skulle ligga högt. Vem ska man börja med att ta bort i så fall? De kastrerade eller de man tycker minst om? Eller de som har högst värden? Vilket roligt val jag står inför i så fall. Men det vore kanske skönt att slippa städa efter sex katter. Det är trots allt en hel del arbete med rengöring och pälsvård varje dag.

Dessutom ska jag tydligen kolla mina övriga katter extra noga de kommande månaderna - ögon, tandkött och avföring. Man får väl hjärtstillestånd om någon hårig stackare blir det minsta krasslig den närmsta tiden. Jag har många gånger de senaste åren försökt få min härliga farmor att förstå hur mysigt det skulle vara för henne att ha en katt hemma som sällskap. Hennes svar har alltid varit " jag vill inte fästa mig vid något djur igen för det är så jobbigt när de en dag inte finns längre". I dag vill jag inte heller ha några fler djur för det känns så otroligt tragiskt det som har hänt, men med tiden så glömmer man väl.

Quicktip tunic och strykjärnet

Idag när jag skulle stryka min #391 quicktip tunic i light blue så råkade jag komma åt spetsen (upptill vid knapparna) som smälte och sedan smetades ut längre ner mitt fram på tröjan. Det är två prickar på strykjärn på "tvättlappen" men jag betvivlar att just spetsdelen verkligen tål det. Jag kan bara skylla mig själv för misstaget jag gjorde, men kan ju passa på att varna andra som inte heller alltid är så uppmärksamma när de stryker. Jag hittade förresten inte någon produktbild på quicktipen i ljusblått på Odd Mollys hemsida så den bilden är från minzo. Förutom mitt lilla missnöje så tröjan jättehärlig. Mjuk och skön och tillräckligt stor med jättevackra detaljer.

Check l/s blouse

Jag tröstshoppade en blå blus i helgen när tintinstyle hade specialpris på ett molly-plagg. Den kom redan igår, men jag hann inte hämta den förrän idag. Det är inte ofta leveranserna går så snabbt hit upp till norrland. Jag har inte hunnit stryka den än så det får bli butikens bild så länge. Den var iallafall mjuk och skön och inga osydda kanter. Kanske lite väl country-inspirerad för min smak egentligen men färgen är underbar.

Undrens tid är inte förbi

Haha, min telefon funkar igen. Helt plötsligt nu när jag går för att hämta ett glas vatten har telefonen slutat binka. Tänk att min utrustning helt plötsligt börjat fungera igen alldeles av sig själv!!!

Telia

Nu har jag varit utan telefon i nästan en vecka. Jag har ringt till telia men de menar att det är min telefon det beror på och att det inte är något fel på ledningen. På mina telefoner står det "upptagen linje" och saknas kopplingston. När man ringer hit så går signalerna fram precis som vanligt. Det hade ju faktiskt varit bättre om det varit hänvisningston eller tutat upptaget. Jag har varit och hämtat en "vanlig" telefon och testat i de tre telefonjack jag hittat i huset men den är helt död. Den telefonen har även åkt hem till mamma för att testa att den verkligen funkar och det gör den. Vad gör man? Någon som har något tips? Hos telia får man bara prata med telefonsvarare där de gör fullt klart att man själv får stå för hela kostnaden om det är den egna utrustningen det beror på. Det är säkert min utrustning det är fel på, men lite märkligt att ingen telefon får någon kopplingston. Ibland är tekniken mest en belastning.

Hundutställning

Lördagen tillbringade i Sundsvall. Cavaliersällskapet hade ordnat en officiell hundutställning och Filippa (Laipos Memory of Love) var anmäld. Det var hennes andra utställning och ingen av oss visste riktigt hur det skulle gå till. Väntan blev lång från 8 på morgonen när vi checkade in till framåt eftermiddagen innan det blev hennes tur. Femton tikar var anmälda i öppen klass så konkurrensen var hård. Det svåraste var att få henne att stå upp och visa upp sig och inte sätta ner lilla rumpan så fort vi stannade. Det gick väl hyfsat för oss och hon blev 1:a precis som de andra hundarna. Sedan i konkurrensen blev hon inte utvald bland de 5 bästa men det var väl inte heller väntat. Jag är nöjd med den bedömning hon fick och att vi lyckades genomföra det vi skulle. Hon är en toppentjej min hund och hon har växt oerhört mycket de senaste åren. Det var roligt att se alla andra cavalierer och jag hoppas att jag har lärt mig lite mer om hur de ska se ut. En sak som jag reagerade på flera gånger under dagen var hur många av dessa små söta hundar så kärleksfullt tittade på sina mattar och hussar. Cavalieren är en sån mjuk och fin hund full av kärlek och jag är så glad att jag valde rätt ras den där gången för 4,5 år sedan när Filippa flyttade hit.

Det kändes svårt att åka iväg på utställning mitt i våran sorg över att så tragiskt ha förlorat Dennis. Men väl borta så var det ganska skönt att få tänka på något annat en stund och se att världen omkring fortsätter precis som vanligt även om ens egen vardag tycks rämna. Det värsta var ändå att komma hem igen till tomheten. Hur kan det bara bli så tomt när en katt inte finns mer? Jag har ju kvar mina andra 6 katter så det borde inte vara någon större skillnad, men det är det.

Jag började veckan med att sörja att mannen i mitt liv äntligen vågade erkänna att han inte står upp för vår relation och sin dotter. Man kan inte dag ut och dag in leva i en relation och älska en annan människa som kommer och går när det passar honom. Som lovar guld och grönar skogar men sen inte vågar stå för någonting av det han lovar. Men när det gäller kärlek så lär man sig tydligen aldrig av sin läxa. Jag lät honom kliva in i vårt i igen eftersom han än en gång lovade att allt skulle bli bra och att han den här gången skulle respektera även mig och vår dotter. Efter nästan ett helt år utan honom så hade jag lyckats resa mig upp och skapa en stabil och trivsam tillvaro igen, där jag och min familj var riktigt lyckliga. Nu efter ett halvår tillsammans med honom har jag gått upp 10 kg i vikt och hela min tillvaro har rasat igen. Det finns ingenting kvar av mig som människa. Det är obegripligt hur man kan låta en annan människa knäcka en så totalt. Men nej tack jag vill inte ha något nummer till bup, psykiatrin eller vårdcentralen. Jag vill bara skriva av mig för min egen skull. Jag kommer att resa mig igen, men tar tid. Tid som jag och min familj kunde ägnat åt roligare saker.

Jag slutar veckan med att sörja att min fina lilla drömprins inte finns mer och att mina katt-drömmar gått i kras. Vad är väl en avslutad relation med en människa som bara vill en ont jämfört med att förlora en livskamrat och kär vän. Ingen människa utanför familjen har någonsin gett mig så mycket glädje och lycka som mina djur har gett mig genom åren. Det enda jag har lärt mig i veckan är att när man tror att allt är som värst så kan det alltid bli värre. Om jag hade fått välja mellan Dennis och Micke så hade valet var enkelt. Man kanske egentligen inte har så mycket att säga till om när det gäller hur ödet formar ens liv. Man kan bara följa med och göra det bästa av situationen. De kloka brukar säga att man inte utsätts för större påfrestningar än man klarar av och att allt har en mening. När man står mitt i sorgen så är det svårt att se utanför sig själv men med tiden så kanske allt faller på plats.

Lördagens Odd Molly var iallfall wigwam dress i grey, lovely long knit i grey och funovits scarf.

Livet är så orättvist

Nu har veterinären ringt och bett om tillåtelse att slippa väcka upp Dennis ur narkosen. Hans inre var så förändrat att han inte skulle ha kunnat leva med det. De ska skicka vävnadsprover och analysera varför det blivit så fel. Det känns som sagt fruktansvärt att det skulle drabba just Dennis. Han var en helt unik katt. Jag kan i denna svåra stund inte låta bli att tänka på en annan kattvän som också förlorade sin unga röda kille på ett liknande sätt. Drömmen om den röda prinsen kanske är ouppnåelig. Vila i frid S* Eärfalas Dennis. Du kommer alltid att finnas i våra hjärtan!

Dennis

Jag har precis kommit hem från Luleå. Min älskade goa underbara lilla röda prins var så dålig idag att jag till slut kl 15.30 fick tillstånd att åka upp till Djursjukhuset i Gammelstad där han har blivit inlagd. Dennis har haft problem med magen till och från i flera veckor och med tiden blivit mager och orkeslös. Veterinär har tagit en massa prover men inte hittat något anmärkningsvärt. Idag när jag ringde om sista provresultaten så kunde jag eventuellt få antibiotika till honom om jag ville, men något mer kunde de inte göra. När jag frågade varför man inte hade röntgat honom så var svaret att det inte var lönt för det var ändå sällan man såg någonting. En annan veterinär jag rådfrågade här i stan idag sa att hon alltid skriver ut antibiotika vid sådana här problem. Jag skulle alltså att stått på mig redan första gången jag var till veterinären.

Hur som helst så röntgades Dennis när han kom upp till Luleå och det visade sig att de kunde se en hel del. Levern var förstorad och tarmarna inflammerade. Det känns fruktansvärt att jag inte fick åka upp dit direkt första gången jag sökte hjälp. Då kanske han hade gått att rädda. Nu känns det tveksamt om han ens kommer att överleva helgen. Om de tror att han klarar det så ska de öppna upp buken imorgon och ta mer ingående prover. Det känns fruktansvärt att ens tänka tanken på vad de eventuellt kommer att hitta.

Dennis är den mest fantastiska lilla kille som finns. Mina övriga katter får ursäkta, men någon snällare och goare katt än Dennis finns inte. Det är så tragiskt att han ska vara så sjuk när han bara är 8 månader gammal och egentligen har hela livet framför sig.

Några höstfavoriter

I helgen så hade D&D, som är den ena av de två butiker här i Umeå som säljer Odd Molly, något jubileum och hade annonserat om specialpriser. Det enda jag hittade på OM avdelningen med nedsatt pris var magnolia toppen som webshopparna reade ut redan i somras. Det blev ingen sån för jag såg mest ut som en blommig tant i den. Däremot blev jag jätteförtjust i long lovely knit i grey när jag provade den. Med en bonuscheck så blev priset helt ok. Den är stor och härlig och väldigt varm. Invigde den som ytterplagg när jag handlade på ica maxi och jag var riktigt svettig innan jag var hemma igen trots att det var rätt kyligt ute. Jag upplevde förresten inte koftan som särskilt stickig utan jag klarade att bara ha en t-shirt under. Halsduken som skymtar fram är funovits scarf. Jag använder den till allt och bara älskar den. Den är ju mindre och mer lätthanterlig än scarf scarf.

I natt var nog första natten det var riktigt kallt ute för det var alldeles vitt på gräsmattan och bilen var som igloo i morse. Tänkte att det kanske skulle va en perfekt dag för mina nya armvärmare och sockar i multi. Dagen visade sig dock bli en sån där underbart varm och solig höstdag så jag får nog erkänna att det blev lite för varmt med ullsockar...

Den här blusen, damsel T 88, i vitt och svart har blivit en annan höstfavorit. Jag har även köpt den i blått, eller färgen är snarare ljusgrön för modell känns jättehärlig.

Motivation till livsstilsförändring

Äntligen hemma igen efter några dagar på bortaplan. Jag och min dotter har varit på Diabetesförbundets barn- och familjeläger. Det är bara drygt 10 mil till Skellefteå men det är första gången jag tillbringat så här många nätter där. Vi var 17 familjer som träffades för att umgås och prata omkring våra barns diabetes. Min tös fick sin diagnos i år så det var första gången som vi var med på lägret. Man känner sig lite som en nybörjare på området jämfört med många av de andra familjerna.

Det var nyttigt att träffa andra med samma sjukdom för både mig och framför allt för min dotter. Hon tycker att uppmärksamheten kring hennes sjukdom i skolan har varit jobbig och vill bara vara som alla andra. Här fanns det fler tjejer och killar med diabetes, fast eftersom även deras syskon var med så hade man ingen aning om vem av syskonen som var diabetiker. Det är ju en sån där sjukdom som inte syns utanpå förrän man plockar fram insulinpenna, blodsockerapparat eller insulinpump.

Informationen var inte enbart fokuserad kring diabetes utan mest kring hälsa och välmående i allmänhet. Det vill säga vikten av motion, god kost och en hälsosam livsstil för oss alla. Egentligen är råden kring diabetes ingenting konstigt utan det handlar om vanlig sund livshållning och den hälsosamma kost som egentligen är lika viktig för alla oavsett diabetes eller inte. Jag är själv både överviktig, har dålig kondition och äter alldeles för lite frukt och grönsaker. Mina år som student har dessutom gett mig ett passionerat förhållande till coca-cola. Jag klarar mig utan i flera dagar om det behövs, men längtan finns alltid där och om jag får välja så vill jag gärna ha en burk varje dag. Å andra sidan så har jag aldrig druckit kaffe, rökt eller snusat. Som förälder så ska man ju föregå med gott exempel. Jag vet inte om det är därför eller om det beror på att vi tycker synd om min dotter som måste skära ner på det söta som gör att man undviker att äta choklad, godis, läsk och tex marängsviss när hon är hemma och istället passar på att frossa när hon är borta på träning eller hos kompisar.

En föreläsning hette "Motivation till livsstilsförändring". Det kanske är på tiden att man tar tag i sitt liv och börjar leva så som man egentligen så väl vet att man borde göra. Både för hennes skull och för min egen hälsas skull. Det är inte lätt att begära att hon ska undvika det där sanslöst onyttiga men å så goda när man själv inte kan låta bli. Inspiration är så viktigt och just nu känner jag mig stärkt och inspirerad. Det var kanske det som var viktigast med kursen och inte vilken blodsockerapparat som är bäst. Och mest av allt så är jag så lyckligt lottad som har en sån underbar tjej som Matilda.

Maten på Medlefors folkhögskola var verkligen toppen och det bästa var alla grönsaker som fanns tillgängliga vid varje måltid. Att vi dessutom fick efterrätt efter varje middag var också en glad överraskning. Apropå Odd Molly så fick jag massor med komplimanger den dag jag bar #273 magnolia ls dress i multi. Det är inte så ofta jag kommer mig ut bland främmande människor så jag blev lite överraskad att just den väckte sån uppmärksamhet.

Jag vet inte vad man behöver för väckarklocka för att motivera sig till livsstilsförändring men barnens och ens egen hälsa är ju det viktigaste som finns. När då en hälsosam livsstil är extra viktigt för ens barn så måste man kanske ta sig i kragen och verkligen försöka. Ett citat jag fick höra under en föreläsning som tilltalade mig var:

"Bättre tjock och fysiskt aktiv än smal och inaktiv"

(Lee, Jacksom & Blair 1998)

Någon som provat Odd Molly jeansen?

Odd Mollys nya jeans för hösten - 690 carrot denim - ser verkligen läckra ut på produktbilderna. Är det någon som har provat dem? Är de lika små som tidigare jeans? Jag provade jeansen som fanns typ förra hösten, men det var jättesmå och 4:an fick jag väl inte längre upp än till knäna. Lite konstigt med tanke på att just OM:s nederdelar annars brukar vara rätt stora. Kjolar och underkjolar brukar jag kunna ha 3:a på. Jag blir iallafall jättesugen på ett par, men frakten blir ju dyr om de ändå är för små.

My skin loves me

Jag var lite skeptisk till Odd Mollys hudvårdserie när den först kom. Men efter hand som jag har testat de olika produkterna så bara älskar jag lukten. Man blir alltid lite extra glad när man upptäcker någon liten present när man skickar efter kläder på nätet. Det händer inte så ofta men ibland. Jag har fått tvål, handkräm och läppglans vid olika tillfällen och jag måste säga att marknadsföringen har fungerat. När jag beställde min Damsel T88 i ljusblått nyligen från orangebag så hade de riktigt bra priser på hudserien så jag köpte för första gången hudlotion och badskum. Doften när jag spolade i badet var underbar. LOVE!!!

Jag kan för övrigt rekommendera orangebag för deras snabba leveranser direkt till dörren, bra reor och relativt överkomliga fraktavgift för att vara utomlands. Dessutom brukar de skriva en liten personlig hälsning och det är ju alltid trevligt.

Laipo´s Memory of Love

Våran goa lilla hundtjej har fyllt 4 år, så förra helgen var vi till Vännäs och kollade ögon, knän och hjärta som tydligen är vanliga problemområden för just Cavalier King Charles Spaniel. Här omkring är det bara Gertrud Burman i Skellefteå och veterinärstationen i Öjebyn som är godkända för att göra ögonlysning. Jag hade väldig tur för just förra helgen var Gertrud hos Umanveterinären Patricia i Vännäs just för att kolla ögon. Filippa fick godkänt resultat på alla tre punkterna och skötte sig strålande som vanligt. Hon är en väldigt fin tjej och jag är så lycklig att jag får dela min vardag med henne.

Jag har levt med hundar större delen av mitt liv. Jag växte upp med en strävhårig vorster och senare hade vi två australiska terrier. Cavalieren är utan tvekan den mest lämpliga familjehund man kan tänka sig. Hon är söt och rar, busig som en valp och alltid vaken och med i det som händer. Filippa kan vara ute och promenera i timmar om man vill, men hon klarar sig även med korta promenader när det behövs. Det tog lång tid innan hon blev vuxen och hon kommer väl knappast att bli anklagast för att vara världens smartaste, men hon har utan tvekan det största hjärtat. Hon gillar alla medlemmar i familjen lika mycket (nästan iallafall) och hon är väldigt mån om sina katter. Det vore spännande att se om hon är en lika duktig mamma. Är det någon där ute i landet som känner en snygg kille som skulle passa flippan?

Mrs Rogers

Nu när kisse har kommit tillbaka så kan jag på allvar frossa i alla härliga nya Odd Mollysar som kommit den senaste tiden (senast idag hos t ex country dreams) . En hel del av kläderna känner jag mig lite tveksam inför medans andra blir omedelbara favoriter. Jag älskar OM´s underkjolar så jag klickade direkt hem en i den nya färgen cabaret och en i mörkblått. Dolce skirt i cabaret visade sig passa utmärkt under min fonda dress i Royal.

Mrs Rogers beach serie från sommaren 2010 är ett bra exempel på kläder som jag först tyckte var mest märkliga på bilderna med sina händer och frotte-liknande tyg. Men med tiden och rean så fick dock både beach dressen och beach hooden flytta hit. Jag föll handlöst för klänningen när jag mest för skoj skull provade den på Åhlens i Stockholm. Jag kunde t o m ha en 3:a.

Jag törs inte visa någon bild på mig i klänningen, men här kommer hooden iallafall. Till mina favoritmjukisar från IKEA. De är i exakt samma färg som OM´s fonda trousers i pink som tyvärr inte alls passade mig, och IKEAs mjukisar kostade bara en bråkdel.

Kattfällan

Jag ville bara lägga ut bilderna på kattfällan jag fick låna av jägarförbundet i Umeå innan jag lämnar igen den. Det var den fälla jag lyckades fånga Regina i, så den kanske kan hjälpa fler oroliga kattägare. Den verkar hemmagjord så den händige kanske kan bygga en själv. Mina katter har alltid älskat att krypa in i lådor och liknande så konstruktionen är genial. Att det dessutom är golv i den till skillnad från t ex lotinfällan som jag visade tidigare gör det ju lättare att strö ut kattmat och kattmynta hela vägen i buren. Taket gör kattfällan användbar även om det regnar. I lotinfällan blir både maten förstörd och katten rätt blöt om det regnar eller snöar.

Här kommer även den lite längre versionen av hur hon fångades som jag skrivit på min katt-hemsida:

Jag åkte upp till Luleå igen på lördag och satt uppe hela natten och vaktade buren. Kattakuten som varit gulliga att låna ut en bur och vaktat den medans jag inte kunde vara där, hade flyttat buren bort mot tennishallen för det var där hon sist synts till. Jag hade även lånat en bur från jägarförbundet i Umeå på fredagen och den laddade jag med mat i skogen där vi stått med husbilen när hon försvann. Det syntes inte till någon katt på hela natten, men på morgonen hade någon ätit upp maten i "jägar-buren" som dock inte slagit igen. Det var rejält kusligt och jag var rätt mörkrädd där jag satt ensam på den upplysta parkeringen i skogen. Jag körde även fram och tillbaka mellan burarna med några timmars mellanrum.

Jag fick några tips om att katten skulle ha synts till på campingplatsen av några turister, så jag åkte mellan campingen och arcus både på lördag och söndag. När fortfarande ingen katt synts till vid arcus kl 22.30 på söndag kväll så funderade jag på att ta in på arcus-campingen och vakta där istället. Jag ringde det telenr som stod på camping-entren och fick prata med den kvinnliga chefen. Av en händelse så berättade jag att jag letade efter en katt. Jaha, är det du som är från Umeå. Det kunde bara betyda att hon hade läst det mail jag skickade tidigare till campingen där jag berättat om min försvunna katt och lämnat namn och nr och en lapp de kunde sätta upp. Det var aldrig någon som svarade på det mailet och det satt inte heller några lappar upp runt anläggningen. Jag hade lite svårt för att bestämma om jag skulle checka in eller inte, för jag ville veta om jag kunde köra ut och in under natten och titta till burarna vid arcus. Det enda kvinnan funderade över var om hon skulle få betalt morgonen därpå. Sen sa hon att katten inte fanns på campingen utan på arcusbadet för där hade de sett en katt tidigare i veckan. De hade försökt fånga den men inte lyckats. Hon hade försökt ringa polisen, men när de inte svarade så fick det vara. På frågan när de sist sett henne svarade kvinnan i fredags. Mitt hjärta gick i tusen bitar. Människan hade alltså vetat var min katt varit de senaste dagarna men inte ringt någon och berättat fastän hon uppenbarligen måste ha läst mitt mail. Jag bestämde mig för att inte checka in på campingen och kvinnan påpekade noggrant att det inte var lönt att jag letad på arcus-badet för det var låst och jag fick absolut inte stå på deras parkering. Som om jag skulle vilja stå där. Jag kommer aldrig någonsin att frivilligt gå i närheten av Arcus-campingen igen.

Ledsen och sårad över hur hårda människor det finns så somnade jag till slut vid ett-tiden på söndag natt utan hopp om att någonsin finna min katt igen. Tidigt på morgonen när jag vaknade igen så var luckan på "jägar-buren" stängd och hjärtat stod still medans jag öppnade den. Men där satt hon min lilla rara svart-näsa och jamade åt mig. Både Thea och jag var nog lika lyckliga när vi fick in henne i husbilen. Thea är Reginas mamma och hon hade fått följa med mig på katt-jakt. Thea fick gå runt i sele runt arcus-området både på lördag och söndag för att se om det kunde locka fram tjejen.

Regina är hemma igen!

Nu har jag, Thea och Regina precis kommit hem från Luleå. Jag lyckades fånga henne i natt i den fälla jag hade lånat från jägarförbundet i fredags. Buren stod i skogspartiet ganska exakt där hon rymde från husbilen för en dryg vecka sedan. Hon är tovig, rädd och lite skadad på nosen men verkar i övrigt ok. Tack alla ni som tänkt på oss och hållit tummar och tassar! Jag vill rikta ett extra tack till Malin för det gulliga telefonsamtalet igår och Charlotta Åström för dina vänliga sms. Det betydde jättemycket för mig när jag höll på att tappa hoppet på den ödsliga parkeringsplatsen!!!

Regina Ros

Jag är så otroligt tacksam för den insats som kattföreningen kattakuten i norrbotten gör för att få fast min lilla kisse. Vaktmästaren på Arcus-hallen har tydligen vaktat buren på arbetstid och frivilliga har åkt dit på kvällar och nätter när det funnits möjlighet. Det är ju både mörkt och kallt på nätterna, men det är väl störst chans att hon vågar sig fram då. Regina har tydligen synts till flera gånger kring Arcus-hallen så det råder väl ingen större tvekan om var hon befinner sig. Det största problemet är att fånga henne.

I natt har tydligen en katt varit in i fällan så att den slagit igen, men tagit sig ut genom den lilla matluckan på sidan. Den satt inte fast särskilt bra så jag kan förstå det. Katten som varit in i buren lämnade tydligen hårtussar efter sig och det verkar ha varit en långhårig katt. Jag hoppas hoppas hoppas att hon vågar sig in i buren i natt igen!!!

(Bilden visar ett exempel på en lotin-fälla tagen från http://www.nimaab.se/se/art/lotinfalla.php .)