onsdag 20 oktober 2010

FIP

Nu har resultaten från Dennis obduktion kommit. Han hade torr FIP och alla inre organ som testats var drabbade. Torr FIP är tydligen den form som oftast pågått under en lång tid så det är ju omöjligt att veta exakt hur länge han har varit sjuk. Redan första gången vi återsåg hans syskon på utställningen i Örebro så reagerade jag över att han inte vuxit lika mycket som dom.

Det är tragiskt att jag förlorat Dennis, men nu innebär det här väl slutet på mitt katteri också. Uppgifterna om hur länge man ska sätta sig i karantän (inga nya katter, utställningar eller parningar) går isär. När jag frågade veterinären så sa hon spontant 2-3 månader, men bad att få återkomma när hon rådfrågat sina kollegor. "Det här är inget besked som man vill ge till en kattägare med flera katter" sa veterinären.

Jag har redan skurat kattlådor, matplats och utsatta golvpartier med klorin och vanligt skurmedel ett otal gånger. Det som återstår är väl att kontrollera titervärden på mina övriga katter och helt enkelt minska antalet katter om det skulle ligga högt. Vem ska man börja med att ta bort i så fall? De kastrerade eller de man tycker minst om? Eller de som har högst värden? Vilket roligt val jag står inför i så fall. Men det vore kanske skönt att slippa städa efter sex katter. Det är trots allt en hel del arbete med rengöring och pälsvård varje dag.

Dessutom ska jag tydligen kolla mina övriga katter extra noga de kommande månaderna - ögon, tandkött och avföring. Man får väl hjärtstillestånd om någon hårig stackare blir det minsta krasslig den närmsta tiden. Jag har många gånger de senaste åren försökt få min härliga farmor att förstå hur mysigt det skulle vara för henne att ha en katt hemma som sällskap. Hennes svar har alltid varit " jag vill inte fästa mig vid något djur igen för det är så jobbigt när de en dag inte finns längre". I dag vill jag inte heller ha några fler djur för det känns så otroligt tragiskt det som har hänt, men med tiden så glömmer man väl.

4 kommentarer:

  1. Men snälla nån, som om inte du har nog.
    Glömmer det gör man aldrig, men man lär sig att leva med sorgen./K

    SvaraRadera
  2. Hej, men herre gud kan detta smitta!? Jag fattar ingenting.Vid läsningen frös blodet till is i mina ådror. Tror jag hört detta nämnas men är osäker. HCM ärvs väl men bara om både mamman och pappan är positiva, eller? Är det bara norskisar som får detta FIP? Stackars Dig vad massa frågor jag öser ur mig. Du behöver inte alls svara, kära Du, men ber till högre makter att inte dina andra katter är smittade. Ja, det där Din farmor sa har jag känt också många gånger. Fast, man stålsätter sig mot de tankarna beroende på allt det underbara som faktiskt djuren ger en tillbaka! Som med kärleken..ska man verkligen bara ge upp? Tror inte det. Vi människor är stora överlevare, helt klart. Trots brutala saker så ger många många människor ALDRIG upp. Helt fantastiskt!! Kanske kommer man till en punkt med djuren då det Din farmor sa blir en absolut sanning. Hur som helt blir man tyvärr inte starkare i sina känslor med åren, tycker i alla fall jag. Jaa, på ett sätt kanske men inte på många andra sätt. En viss hemsk likgiltighet infinner sig tyvärr men den kan samtidigt ge en ett skyddande skal.// Stor Kram, Carola och katten

    SvaraRadera
  3. ..många tankar till Dig. Hoppas att Du får värme och tröst av nära och kära. Jag ger inte upp hoppet för Dina katter!//kram igen Carola

    SvaraRadera
  4. Det finns mycket information på internet om man googlar på FIP och coronavirus. Coronavirus är rätt vanligt bland katter och rätt "ofarligt" i sin grunform men i vissa fall kan viruset mutera och katten får den dödliga sjukdomen FIP. Det är i första hand unga katter, gamla katter och katter med dåligt immunförsvar som drabbas. Risken att mina andra katter ska dö i FIP just nu är väl inte så stor. Men de kan bära coranavirus och smitta andra katter och framtida kattungar som kan utveckla FIP. Jag vet inte om FIP är vanligare hos raskatter, men det krävs obduktion för att påvisa sjukdomen och det kostar en ju del. Vet inte om det är lika vanligt att man obducerar huskatter som raskatter.

    SvaraRadera