Mrs Rogers

Nu när kisse har kommit tillbaka så kan jag på allvar frossa i alla härliga nya Odd Mollysar som kommit den senaste tiden (senast idag hos t ex country dreams) . En hel del av kläderna känner jag mig lite tveksam inför medans andra blir omedelbara favoriter. Jag älskar OM´s underkjolar så jag klickade direkt hem en i den nya färgen cabaret och en i mörkblått. Dolce skirt i cabaret visade sig passa utmärkt under min fonda dress i Royal.

Mrs Rogers beach serie från sommaren 2010 är ett bra exempel på kläder som jag först tyckte var mest märkliga på bilderna med sina händer och frotte-liknande tyg. Men med tiden och rean så fick dock både beach dressen och beach hooden flytta hit. Jag föll handlöst för klänningen när jag mest för skoj skull provade den på Åhlens i Stockholm. Jag kunde t o m ha en 3:a.

Jag törs inte visa någon bild på mig i klänningen, men här kommer hooden iallafall. Till mina favoritmjukisar från IKEA. De är i exakt samma färg som OM´s fonda trousers i pink som tyvärr inte alls passade mig, och IKEAs mjukisar kostade bara en bråkdel.

Kattfällan

Jag ville bara lägga ut bilderna på kattfällan jag fick låna av jägarförbundet i Umeå innan jag lämnar igen den. Det var den fälla jag lyckades fånga Regina i, så den kanske kan hjälpa fler oroliga kattägare. Den verkar hemmagjord så den händige kanske kan bygga en själv. Mina katter har alltid älskat att krypa in i lådor och liknande så konstruktionen är genial. Att det dessutom är golv i den till skillnad från t ex lotinfällan som jag visade tidigare gör det ju lättare att strö ut kattmat och kattmynta hela vägen i buren. Taket gör kattfällan användbar även om det regnar. I lotinfällan blir både maten förstörd och katten rätt blöt om det regnar eller snöar.

Här kommer även den lite längre versionen av hur hon fångades som jag skrivit på min katt-hemsida:

Jag åkte upp till Luleå igen på lördag och satt uppe hela natten och vaktade buren. Kattakuten som varit gulliga att låna ut en bur och vaktat den medans jag inte kunde vara där, hade flyttat buren bort mot tennishallen för det var där hon sist synts till. Jag hade även lånat en bur från jägarförbundet i Umeå på fredagen och den laddade jag med mat i skogen där vi stått med husbilen när hon försvann. Det syntes inte till någon katt på hela natten, men på morgonen hade någon ätit upp maten i "jägar-buren" som dock inte slagit igen. Det var rejält kusligt och jag var rätt mörkrädd där jag satt ensam på den upplysta parkeringen i skogen. Jag körde även fram och tillbaka mellan burarna med några timmars mellanrum.

Jag fick några tips om att katten skulle ha synts till på campingplatsen av några turister, så jag åkte mellan campingen och arcus både på lördag och söndag. När fortfarande ingen katt synts till vid arcus kl 22.30 på söndag kväll så funderade jag på att ta in på arcus-campingen och vakta där istället. Jag ringde det telenr som stod på camping-entren och fick prata med den kvinnliga chefen. Av en händelse så berättade jag att jag letade efter en katt. Jaha, är det du som är från Umeå. Det kunde bara betyda att hon hade läst det mail jag skickade tidigare till campingen där jag berättat om min försvunna katt och lämnat namn och nr och en lapp de kunde sätta upp. Det var aldrig någon som svarade på det mailet och det satt inte heller några lappar upp runt anläggningen. Jag hade lite svårt för att bestämma om jag skulle checka in eller inte, för jag ville veta om jag kunde köra ut och in under natten och titta till burarna vid arcus. Det enda kvinnan funderade över var om hon skulle få betalt morgonen därpå. Sen sa hon att katten inte fanns på campingen utan på arcusbadet för där hade de sett en katt tidigare i veckan. De hade försökt fånga den men inte lyckats. Hon hade försökt ringa polisen, men när de inte svarade så fick det vara. På frågan när de sist sett henne svarade kvinnan i fredags. Mitt hjärta gick i tusen bitar. Människan hade alltså vetat var min katt varit de senaste dagarna men inte ringt någon och berättat fastän hon uppenbarligen måste ha läst mitt mail. Jag bestämde mig för att inte checka in på campingen och kvinnan påpekade noggrant att det inte var lönt att jag letad på arcus-badet för det var låst och jag fick absolut inte stå på deras parkering. Som om jag skulle vilja stå där. Jag kommer aldrig någonsin att frivilligt gå i närheten av Arcus-campingen igen.

Ledsen och sårad över hur hårda människor det finns så somnade jag till slut vid ett-tiden på söndag natt utan hopp om att någonsin finna min katt igen. Tidigt på morgonen när jag vaknade igen så var luckan på "jägar-buren" stängd och hjärtat stod still medans jag öppnade den. Men där satt hon min lilla rara svart-näsa och jamade åt mig. Både Thea och jag var nog lika lyckliga när vi fick in henne i husbilen. Thea är Reginas mamma och hon hade fått följa med mig på katt-jakt. Thea fick gå runt i sele runt arcus-området både på lördag och söndag för att se om det kunde locka fram tjejen.

Regina är hemma igen!

Nu har jag, Thea och Regina precis kommit hem från Luleå. Jag lyckades fånga henne i natt i den fälla jag hade lånat från jägarförbundet i fredags. Buren stod i skogspartiet ganska exakt där hon rymde från husbilen för en dryg vecka sedan. Hon är tovig, rädd och lite skadad på nosen men verkar i övrigt ok. Tack alla ni som tänkt på oss och hållit tummar och tassar! Jag vill rikta ett extra tack till Malin för det gulliga telefonsamtalet igår och Charlotta Åström för dina vänliga sms. Det betydde jättemycket för mig när jag höll på att tappa hoppet på den ödsliga parkeringsplatsen!!!

Regina Ros

Jag är så otroligt tacksam för den insats som kattföreningen kattakuten i norrbotten gör för att få fast min lilla kisse. Vaktmästaren på Arcus-hallen har tydligen vaktat buren på arbetstid och frivilliga har åkt dit på kvällar och nätter när det funnits möjlighet. Det är ju både mörkt och kallt på nätterna, men det är väl störst chans att hon vågar sig fram då. Regina har tydligen synts till flera gånger kring Arcus-hallen så det råder väl ingen större tvekan om var hon befinner sig. Det största problemet är att fånga henne.

I natt har tydligen en katt varit in i fällan så att den slagit igen, men tagit sig ut genom den lilla matluckan på sidan. Den satt inte fast särskilt bra så jag kan förstå det. Katten som varit in i buren lämnade tydligen hårtussar efter sig och det verkar ha varit en långhårig katt. Jag hoppas hoppas hoppas att hon vågar sig in i buren i natt igen!!!

(Bilden visar ett exempel på en lotin-fälla tagen från http://www.nimaab.se/se/art/lotinfalla.php .)

Norrskenskattens utställning

Regina var synlig igår natt utanför arcus-hallen i Luleå men det gick inte att fånga henne. Vi håller tummar och tassar att hon traskar in i buren i natt istället. Här nedan kommer några bilder ifrån utställningen. Jag glömde tyvärr att be min fotograf att stänga av blixten så ögonen lyser så där besynnerligt på vissa ställen...

Domare Henry Hornell gosar med S*Eärfalas Dennis i panelen på lördag.

S* Förtrolighetens Sigge Solsken blev BEST IN SHOW kastrathanar på lördag.

Sigge och domare Lene Glem

Sigge och Lene Glem

Sigges pappa S* Gunsmokes Gallardo var också i panel samtidigt som Sigge

Gallardo tillsammans med domare Charles Spijker

Sigge och Charles

Gallardo och domare Lone Lund

Gallardo lyckades faktiskt få två röster fastän han tävlade mot sin snygga röda son

S* Eärfalas Dennis och domare Tellervo Kass.

S* Gunsmokes Gallardo och S* Förtrolighetens Sigge Solsken

Tack för era gulliga inlägg!

Jag har inte hunnit göra så mycket än, för vi kom hem i eftermiddag. Jag har anmält henne som försvunnen till polisen, har kontaktat djurskyddet och kattakuten i Norrland. Vi fick låna kattakutens infångningsbur under söndag natt och den kommer väl att stå ute där uppe, om och när någon har möjlighet att passa den. Policyn är att buren ska kontrolleras med max 3 timmars mellanrum så att ingen kommer till skada, och allt bygger på ideellt arbete.

Själv betvivlar jag att hon någonsin kommer tillbaka, men dom säger att när hungern blir för stor så söker sig de flesta till mat. Området i fråga är rätt ödsligt med stora grönområden, campingplats, skog och fotbollsplaner så det finns nog gott om möss.

Regina är stor och kraftig men väldigt blyg och försynt och hon är nog den som har lägst rang bland katterna här hemma. Hon söker sig hellre till katterna och hunden än till främmande människor så risken är väl att hon fort kommer att bli förvildad om man inte lyckas fånga henne.

Det finns fler bilder på henne på min katthemsida och jag har försökt lägga upp en länk där till en lapp om någon i närheten av luleå skulle vilja sätta upp någonstans (men jag vet inte om det fungerar). Jag ska undersöka möjligheten att annonsera i någon lokaltidning imorgon. Nu är jag bara så trött efter två sömnlösa nätter.

Mardrömmen är sann

IC S* Förtrolighetens Regina Ros försvann från parkeringen utanför Arcus-hallen i Luleå natten till den 14 augusti 2010. Det var meningen att hon skulle delta i Norrskenskattens utställningar där på lördag och söndag. Men hon var spårlöst försvunnen på morgonen och måste, under ett obevakat ögonblick, ha lyckats rymma ut genom ett vädringsfönster på andra våningen på husbilen under natten.

Jag tyckte mig se henne på lördagkväll vid 23-tiden på en stig i det närbelägna skogsområdet. Grannhusbilen hade även noterat en främmande katt på parkeringen som sökte kontakt på lördag natt. Men jag min idiot frågade aldrig hur katten såg ut utan tog för givet att det var Regina. Så här i efterhand undrar jag om det kan ha varit den lilla blåvita huskatt som dök upp på söndag natt som jag och grannhusbilen hade sett i mörkret kvällen före.

På söndag efter utställningen fick jag låna en bur av kattakuten i luleå som sedan stod ute laddad med mat i skogen hela natten till måndag. Jag vakade hela natten och hade mobilen på alarm med jämna mellanrum så att jag inte skulle slumra till. Halv tolv dök den lilla blå huskatten med vita tassar och vit haklapp upp vid buren och åt blötfoder med tassen genom gallret från sidan. Så fort jag öppnade dörren försvann katten men dök upp med jämna mellanrum under natten. Regina såg jag dock aldrig skymten av. Vid lunchtid på måndag vände vi åter husbilen mot Umeå utan Regina och med stor sorg i hjärtat.

Växtvärk

Min lilla kärlek har helt plötsligt vuxit ur alla sina skor, så det var bara att ge sig iväg ut på stan för att leta nya. När jag hittade de här små adidas-skorna på sporthuset var det inte så mycket att fundera på. Kardborreband, läcker klarröd prickig lack och så Mimmi!!!


Ett av mina reafynd från vår stockholmsresa för några veckor sedan är 271 prairie l/s dress i blått med rosa mönster. Den är ljuvligt mjuk och len att bära. Indiskas tyllunderkjol under klänningen har en tendens att glida ner lite för långt för den är väldigt stor, men det känns tryggt att ha en liten förlängning på OM:s klänningar som ofta är snäppet för korta för att jag ska känna mig riktigt bekväm. 585 emb bikette denim jacket har varit mitt absoluta favorit-plagg i vår och sommar.

Höstens nya plagg har jag lite blandade känslor inför. Det första jag beställde var en 447 tutu, men den var stor som ett hus och klädde mig inte alls. Sedan provade jag en 446 monoke dress i almost black som var alldeles för liten över magen. Till min glädje så gillade jag iallafall 453 Cheque 3/4 dress i grey. Den är i tjockt härligt bomullstyg, dubbla kjolar och inte alls urringad. Farmor och mamma har båda beklagat sig över rosetten och öppningen bak, men jag bara ler och försöker förklara att det är just det som är kul med Odd Molly - att det är lite udda detaljer.

Någon uppmärksam läsare kanske noterat att jag har lyckats gå upp de där få kilona jag hade kämpat bort i våras. Så fort M kom tillbaka in i mitt liv så kom mina kilon tillbaka. Det märkliga är att hans extrakilon minskar i den takt som mina kommer tillbaka när vi umgås.