tisdag 12 oktober 2010

Undrens tid är inte förbi

Haha, min telefon funkar igen. Helt plötsligt nu när jag går för att hämta ett glas vatten har telefonen slutat binka. Tänk att min utrustning helt plötsligt börjat fungera igen alldeles av sig själv!!!

4 kommentarer:

  1. Teknik, lever sitt eget liv ibland./K

    SvaraRadera
  2. Hejsan, är helt förstummad efter att endast skummat Din blogg med det senaste! Kära lilla Du din Dennis! Hur kan livet vara så tufft och obarmhärtigt för en sådan liten varelse!! Och för Dig! Tur att Du har dina andra katter, trots allt. Och, Dina barn inte minst. När man bara har en kisse klarar man knappt av att överleva vid en sådan händelse. När min första katt gick bort, helt outhärdligt. Bara tårar och tårar och en tom själ som gick i en tjock dimma. Vet inte hur jag kom ur det till sist. OCH - Kärleken - den ska väl ändå ge oss inre kraft och trygghet!? Vetskapen om att vara två människor som delar vardag i glädje och i sorg. Ja, att leva är verkligen inte lätt! En svår konst. Sköt om Dig så bra Du kan för det måste man göra, göra det bästa för att hjälpa sig själv, för att klara sig så man överlever. Själv har jag i sommar och höst nästan "gått in i kaklet" men gör allt för att hålla mig uppe och streta på.//Kram fr Carola o en sagolik norsk skogkatt.

    SvaraRadera
  3. ...igen. Håller helt med Dig avseende djuren. De har givit mig det bästa med mitt liv mer än många människor gjort (hur konstigt det än kan låta). Såg att Du har undulater också. Levde med en turkos hel härlig liten kille, Johan, fr 5-15års ålder. Den lille gossen var min ögonsten. Tam, bäddade t o m ner honom i vagnen och stoppade in honom i Barbies garderob och då tog han sig ut på sidorna och var hel stolt! Han flög fritt i hela lägenheten och hade fantastiska vingar! Min Mamma öppnade dörren så flög han ut till hissen och mötte mig när jag kom hem från skolan. Med Johan sittande på min axel knallade vi in.//Carola

    SvaraRadera
  4. Tack Carola för jag fick börja morgonen med att le åt din fina historia om Johan!

    SvaraRadera