Vilket vackert land vi lever i. En standardfras...men ack så sant. Jag är svag för norrland. Det är så vilt och naturnära på nåt sätt.
Min kattflicka har varit på en kärleksweekend i Boden och jag har fått möjligheten att köra fram och tillbaka de ca 60 milen. Det är ju alltid jobbigt att köra bil så långt men det är ändå befriande och häftigt att vi kan resa som vi gör. Jag har (hittills) aldrig fascinerats av att åka till främmande länder och sitta flera dygn på flygplatser utan jag trivs så bra i min bil. Då känns det ibland som om jag skulle kunna åka hur långt som helst. Speciellt om jag är ensam. Det är självklart trevligt med sällskap och aldrig lär man väl känna någon så bra som om man åker bil långt tillsammans men det är ändå nåt visst med att sitta ensam med sina egna tankar.
Nu var jag visserligen inte riktigt ensam utan hade väldigt trevligt sällskap halva vägen av min mors moster. Vi har inte träffats så ofta genom åren och jag vet inte om vi skulle känna igen varandra om vi möttes på en gata i typ Göteborg. Men när hon pratar och gestikulerar så är hon en kopia av min mormor som är död sen flera år tillbaka. Då råder inga tvivel om att de systrar. Jag minns att jag tyckte att Maggi var helt underbar när jag var liten. Hon var full av bus och kunde berätta sagor och leka. En sån där spännande tant som såg oss barn. Vissa människor är bara såna att de omedelbart får kontakt med barn. Det märktes direkt att även lillasyster fascinerades av Maggi och aldrig har väl någon "främmande" människa lyckas locka lillasyster att skratta så gott.
När jag lämnade av Maggi så satte jag på en ljudbok, Marian Keyes - Är det någon där?, och sedan satt jag som i en annan värd hela vägen hem och milen bara försvann. Väl hemma på gården så hade jag nästan tänkt sitta kvar i bilen en stund för det var ju så spännande. Nu måste jag hitta en ursäkt att åka ut på vägarna igen så att jag får höra fortsättningen.
Min första ljudbok köpte jag när jag skulle åka ensam till Oslo på kattutställning. 120 mil enkelväg kan ju bli ganska långtradigt om man inte har någon att prata med. Den gången föll valet på Nobels testamente av Liza Marklund. Det slutade ju med att jag var tvungen att köpa alla böckerna i serien för det var ju hur spännande som helst. Tänk att få höra sagor när man är vuxen! När jag var liten så läste mamma alltid för mig när jag skulle sova. Det var så otroligt mysigt att få sluta ögonen och bara se allt framför sig att jag kan sakna det än idag. Ljudböckerna ger mig nästan samma känsla. Jag har egentligen alltid tyckt om att läsa böcker men när jag läste juridik så blev det bara för mycket av alla böcker så jag slutade helt enkelt att läsa skönlitterära böcker. Det kanske är dags att börja om med det.
Min kattflicka har varit på en kärleksweekend i Boden och jag har fått möjligheten att köra fram och tillbaka de ca 60 milen. Det är ju alltid jobbigt att köra bil så långt men det är ändå befriande och häftigt att vi kan resa som vi gör. Jag har (hittills) aldrig fascinerats av att åka till främmande länder och sitta flera dygn på flygplatser utan jag trivs så bra i min bil. Då känns det ibland som om jag skulle kunna åka hur långt som helst. Speciellt om jag är ensam. Det är självklart trevligt med sällskap och aldrig lär man väl känna någon så bra som om man åker bil långt tillsammans men det är ändå nåt visst med att sitta ensam med sina egna tankar.
Nu var jag visserligen inte riktigt ensam utan hade väldigt trevligt sällskap halva vägen av min mors moster. Vi har inte träffats så ofta genom åren och jag vet inte om vi skulle känna igen varandra om vi möttes på en gata i typ Göteborg. Men när hon pratar och gestikulerar så är hon en kopia av min mormor som är död sen flera år tillbaka. Då råder inga tvivel om att de systrar. Jag minns att jag tyckte att Maggi var helt underbar när jag var liten. Hon var full av bus och kunde berätta sagor och leka. En sån där spännande tant som såg oss barn. Vissa människor är bara såna att de omedelbart får kontakt med barn. Det märktes direkt att även lillasyster fascinerades av Maggi och aldrig har väl någon "främmande" människa lyckas locka lillasyster att skratta så gott.
När jag lämnade av Maggi så satte jag på en ljudbok, Marian Keyes - Är det någon där?, och sedan satt jag som i en annan värd hela vägen hem och milen bara försvann. Väl hemma på gården så hade jag nästan tänkt sitta kvar i bilen en stund för det var ju så spännande. Nu måste jag hitta en ursäkt att åka ut på vägarna igen så att jag får höra fortsättningen.
Min första ljudbok köpte jag när jag skulle åka ensam till Oslo på kattutställning. 120 mil enkelväg kan ju bli ganska långtradigt om man inte har någon att prata med. Den gången föll valet på Nobels testamente av Liza Marklund. Det slutade ju med att jag var tvungen att köpa alla böckerna i serien för det var ju hur spännande som helst. Tänk att få höra sagor när man är vuxen! När jag var liten så läste mamma alltid för mig när jag skulle sova. Det var så otroligt mysigt att få sluta ögonen och bara se allt framför sig att jag kan sakna det än idag. Ljudböckerna ger mig nästan samma känsla. Jag har egentligen alltid tyckt om att läsa böcker men när jag läste juridik så blev det bara för mycket av alla böcker så jag slutade helt enkelt att läsa skönlitterära böcker. Det kanske är dags att börja om med det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar